Tjugoen kilometer norr om Filipstad ligger något som geologer världen över känner till: Långban. Inte för att platsen är stor — den är knappt en by längre — utan för vad som finns i berget. Över 270 olika mineral har identifierats här, och drygt 60 av dem beskrevs första gången just på denna plats. Totalt räknar man till omkring 300 dokumenterade mineral i trakten.
Malm sedan 1500-talet
Spår av gruvdrift i området går tillbaka till 1400-talet, men det var först 1711 som systematisk brytning av järnmalm kom igång vid Långbansgruvan på allvar. Det mesta som togs upp var järn- och manganmalm, men det är mineralrikedomen snarare än volymen som gjort Långban känt — bland annat gjordes här det första fyndet någonsin av rent, metalliskt bly. Brytningen fortsatte i olika omfattning ända fram till 1972, de sista decennierna nästan enbart för dolomit.
Bröderna från masugnen
Vid Långbanshyttan, en masugn från 1500-talet med tillhörande brukskontor, föddes två bröder som senare blev betydligt mer kända än platsen själv: John Ericsson, uppfinnaren bakom bland annat propellerdrivna fartyg och pansarskeppet USS Monitor, och Nils Ericson, järnvägsbyggare. Masugnen var i drift fram till 1933, renoverades 1980–83 och drivs i dag som besöksmål av Värmlands museum tillsammans med Filipstads kommun.
Den som är intresserad av länets järnhantering i stort kan jämföra med Uddeholms betydligt yngre stålindustri i Hagfors, som tog vid när platser som Långban så småningom lades ner.